caphemox

Efter min däckning i soffan så var jag hyffsat pigg och Lars var färdig med sina IT-problem, så han föreslog att vi skulle åka och besöka Singapore Polo Club och ta en bit mat. Singapore Polo Club är en av många "clubs" som man kan vara medlem i och helt enkelt softa på, som jag förstod det. Utöver poloklubben så är Lars medlem i Raffles Townsclub, ett sjukt fint ställe som jag skulle kunna spendera två veckor på minst. Men saknar bilder därifrån.



På väg till Singapore Polo Club så kom jag plötsligt att tänka på det som Eric hade sagt om Singapore innan jag åkte hit. Bilarna. Det gick inte att hitta en enda bil som var äldre än tre år. Hela landet består tydligen av bilar som håller högre klass än vad dom flesta "fina" bilar i Sverige gör. Och alla rör sig färgskalan i svart, silver eller vitt. En av tio bilar har kolfiberhuv, mattlackade guldfäljar och  supervassa motorer. Bentley, Lexus och Maserati, Honda och Ferrari vart du än tittar. Likadant med motorcyklar. Helt otroligt.



Anyway, vi skulle som sagt ta en bit mat och det blir ju då den första riktiga måltiden med äkta singaporiansk prägel för mig. Eftersom jag inte vet mycket alls om vad man äter så har Lars fått beställa åt mig hela veckan, vilket har varit väldigt intressant. Han började dock ganska soft med mig, och beställde något som heter "Laksa". Väldigt typiskt för just singapore, och väldigt väldigt gott.



Polo Clubs uteservering, sett från vårat bord. In till höger ligger resturangen, och ut till vänster ligger Polo-planen. Där man faktiskt spelar hästpolo då och då. Vackert vackert vackert




Laksan består av nudlar i en sås med tofu, jätteräkor och lite musslor och smått och gott. Farligt gott, farligt mättande och farligt starkt. Men som sagt, det var bara början på min kullinariska upplevelse i Singapore. På gott och ont.



När vi var klara på polostället och på väg hem så blev jag tvungen att gå på toaletten (som ett resultat av att jag drack en god corona till maten, men antagligen också på grund av de ca. två liter vatten  jag drack för att inte dö av Laksan)
Lars förslog att i skulle smita in på en irländsk pub i närheten och använda deras faciliteter, bra idé tyckte jag. När jag kom tillbaka efter besöket på herrarnas så hade han såklart beställt in varsin stor guinness till oss. Oh how great thou art.. !



Fin bild va? En iskall guinness i ett jättevarmt klimat - tio poäng direkt.




Njuta bör man, annars dör man. Kombinationen av en irländsk pub med asiatisk personal var det defenitivt inget fel på



Här är lite bilder på hur det såg ut runt omkring det område vi var på för tillfället:



Såhär ser alltså vissa smågator ut. Väldigt lummigt och krokigt i förhållande till dom större gatorna





Och plötsligt, ifrån ingenstans, kan det torna upp en 15 meter hög djungel vid sidan av vägen. Denna bilden är tagen vid en bensinmack mitt inne i stan.