caphemox

"Men har ni inte gjort några kul utflykter då?" Jodå mamma, det är klart att vi har. Jag fick bland annat min vilja igenom att besöka en krokodilfarm för ungefär en månad sen, vilket kan ha varit bland det bästa jag gjort. I mitt liv. Haha nästan iallafall. Stället hette Hartley's Farm, och visade sig vara en av dom bästa i Queensland. Tur kan man ha va! Vi hade inte ens problem med att hitta den, trots att den låg relativt djupt in i regnskogen. Till vår hjälp så hyrde vi en flashig röd hyundai, som hade uppskattningsvis lika många hästkrafter som en EU-moppe. Den slutsatsen grundar sig i att det hände ett antal gånger att den stannade i uppförsbackar och böjade rulla baklänges neråt istället, vilket var både pinsamt och direkt livsfarligt. Att exakt allting inuti vår sportbil var spegelvänt var ju inte heller direkt till någon hjälp. Det tog t.ex. ganska lång tid att lära sig att blinkersen var utbytt mot vindrutetork-spaken, så det kan hända att det såg lite roligt ut utifrån några gånger när en röd lådbils-aktig hyundai kryper genom en korsning utan blinkers, fast med vindrutetorkarna på fullt ös.


Till saken hör att 99% av alla australienare utan japansk bakgrund kör någon variant av 4WD, så känslan på vägen kan beskrivas ungefär som när man var 6 år och gick på IKEA - alla var bra mycket större än en själv. Men det kanske är sånt man får svälja när man är snål. Nästa gång hyr vi en Humvee, tack.



Här ser ni vår 2x2 meters-bil parkerad i vildmarken. Imponerande, va? ;)





Vi hittade en ritkigt fin strand på vägen till Hartley's, det fanns bara ett problem .. 


 


...Aa, just det. Krokodiler. Huhuhuhu... Spännande ^^





Men även om det inte blev så mycket bad, så hittade jag en fin kokosnöt. Mycket mer behövs faktiskt inte för att göra mig glad :P



JAHA JA, ut på vägen igen. Vi körde i ungefär 30 minuter tills vi kom fram vår destination, men 30 minuter kan lätt kännas som tre timmar om man lyssnar på australienska radiopratare. "G'DAY MATE YER LISSENING TO RAAADIO OUTBACK MATE. MATE MATE MATE!" Motsatsen till avslappnande.

Vädret var strålande när vi kom fram iallafall, vilket måste läggas på plus-listan även om jag var tvungen att hålla mig ifrån att gå på asfalt om jag ville undvika tredje gradens brännskador under fötterna, då jag hade glömt mina skor hemma. Ett stort grattis till mig? Jadå :P

Det fanns lite olika sorters djur på den här farmen, och det första fenomenet vi fick se var en Cassowarie. Ett väldigt charmigt fågeldjur. Jag minns att jag blev sjukt fascinerad när jag fick se dem på naturfilmerna vi hade spelat in hemma när jag var liten, och det var otroligt att få se dom på riktigt.

 
 

Det var nog i huvudsak tre saker som gjorde den otäck. Nummer ett, den såg riktigt sk*tförbannad ut. Nummer två, den dundrade fram och tillbaka och frustade som en häst, och det skakade faktiskt i marken när den sprang. Och sist men inte minst, den gjorde ständiga utfall i form av hoppsparkar mot stängslet och fick oräknerliga barn att börja storgråta. Den är officiellt min och Jans favoritfågel. Tydligen är den väldigt viktig för skogen, då den äter i princip vad som helst och hjälper växter att fortplanta sig genom att bajsa ut frön lite här och där. Enligt personalen som fanns på plats så skulle man tänka på två väldigt viktiga ord om man träffar en cassowarie utan stängsel. "BACK OFF". Tuff fågel haha.


Nästa anhalt var en mini-kryssning i en krokodil-bebodd liten flodstrimma, och jag upptäckte mig själv med att ha väldigt svårt att sitta ner i båten. Det var helt galet spännande, för plötsligt såg man en stor mörk skugga under ytan glida förbi, sen kunde man höra ett plask någonstans ifrån och se ringar på vattnet, hohohohoho. Underbart. Dom två största krokodilerna som fanns där hette Tex och Psycho, varav Tex mätte fem meter med en vikt på ca. 850 kg. Wohaa...


Titta här då:



Fågeln på bilden är enligt guiden en fågel med total avsaknad av "basic survival skills", då den kan ses stå med huvudet ner i flodkanten och titta på sin egen spegelbild i tid och otid. Ett ganska oundvikligt öde för en fågel som ägnar sig åt sånt är förstås att bli krokodil-mat, så vi hade tur som fick se en levande tyckte guiden.






Efter att ha glidit runt på floden i en kvart ungefär så var det dags att kasta ut lite kycklingar i vattnet, för att sätta lite fart på krokodilerna.

　

Det här är för övrigt Psycho som jag nämnde tidigare, och jag tyckte inte att jag behövde fråga vart ifrån han har fått sitt namn, då han faktiskt såg lite halvt psykotisk ut. 

Efter flod-turen så fick vi se en krokodilattack-show på en amfi-teater, där krokodilerna blev matade med diverse fiskar och fåglar för att demonstrera vad som skulle hända om man själv blev attackerad. Jag tror ingen var speciellt sugen på att bada efter den ganska brutala uppvisningen, men det var riktigt häftigt att se. Tydligen så blir honorna sällan större än tre meter, medans hanarna kan växa upp till nära tio meter.


PRIMEVAL


 

Det är nog en smaksak (haha, fattar ni?) huruvida den här bilden är lite för makaber eller inte, men det där är faktiskt en väldigt fin modell i skala 1:1 av en krokodil som fanns i parken för ett par år sedan. Den blev 7.4 meter lång och vägde lite över ett ton, vilket uppskattningsvis är oförskämt stort. 






Som tur var så har jag sett på TV hur man överlever krokodilattacker, så jag klarade mig. Att larva sig med låtsas-krokodiler får lätt 10/10 upplevelsepoäng. 



 

 



Det här kortet togs på vägen hem, då vi stannade och tog en liten promenad i regnskogen. Det är helt klart spännande att utforska en regnskog, men för var tredje steg man tar så får man spindelväv i ansiktet och på fötterna så det är väl blandat med lite lätt obehag.

För ungefär en vecka sen så gjorde jag misstaget att vandra runt i skogen med kortbyxor. Plötsligt kände jag någonting som killade lite precis ovanför foten, och när jag tittar ner så ser jag en stor svart-orange-lila spindel som klättrar runt på mitt ben. Jag skrek som en liten flicka inombords, men stod så still som möjligt och fösökte få den att kliva upp på en pinne istället. Det funkade, och jag gav mig själv ungefär 220 vildmarks-poäng. Och jag fick dessutom en bild på den, vilket kändes värt. Den hade smal vit-orange kropp, två överdimensionerade tänder och jättelånga randiga ben. Jag har letat runt i böcker och på internet efter vad det kan ha varit för något, men har faktiskt inte hittat något som liknar den än. Hmm..